EGF-Monaco

Skatter

Monaco har ett av världens mest företags- och förmögenhetsvänliga skattesystem.

Ingen inkomstskatt

Någon inkomstskatt existerar inte. Privatinkomster betraktas som en rent personlig angelägenhet och det föreligger inte någon deklarationsskyldighet av inkomster vare sig om de härrör från arbete eller kapital.

Ingen arvsskatt i direkt linje

I direkt linje, det vill säga mellan makar och mellan föräldrar och barn, föreligger ingen arvsskatt. I övrigt gäller följande skattesatser:

mellan syskon:

mellan närstående släktingar:

mellan icke närstående släktingar:

mellan icke-släktingar:

8%

10%

13%

16%

Ingen arvsskatt för trusttillgångar

Ett sätt att skydda privattillgångar från såväl arvsskatt som från uppstyckning, är att lägga dem i en trust.

Låg eller ingen företagsskatt

Om mer än 25% av ett företags omsättning genereras utanför Monaco, kan en formell företagsskatt på 33,3% aktualiseras. Gängse avdragsreglerbgör dock att den reella skattesatsen i praktiken oftast faller till nivåer under 6%.

Om företaget organiseras som en trust, avkrävs ingen företagsskatt.

Inga skatteavtal

Med undantag av Frankrike, har Monaco inga skatteavtal med andra länder.

Skatteparadis?

Genom att Monaco aktivt utvecklat sitt samarbete med alla viktiga internationella juridiska och finansiella samarbetsorgan, har landet gjort sig av med stämpeln som ”skatteparadis”. Monaco har tagits bort från OECD:s lista över ”icke samarbetsvilliga stater” och åtnjuter idag samma statsrättsliga status som vilket som helst av de stora länderna i Europa.

Detta är tyvärr inte fallet med till exempel Lichtenstein, Bahamas, de Brittiska Jungfuöarna eller andra offshore-territorier. Deras statsrättsligt svaga status innebär att integriteten för de företag som är registrerade här ej är säkerställd. Krav från de mäktiga G8-länderna på insyn i dessa lilleputländers finansiella institutioner har lett till att många av dessa tvingas lämna ut till exempel bankuppgifter till skattemyndigheterna i andra länder.

Monaco har genom sitt stärkta anseende helt frigjort sig från alla sådana krav. Att bosätta sig i Monaco innebär ett skydd för privata och företagstillgångar som få andra länder kan erbjuda.

Det gäller dock att man alltid är noga med att handla i enlighet med lagstiftningen i sitt hemland. I annat fall finns risk att tillgångar och företagsverksamhet kan bli föremål för beskattning där.

För att undvika obehagliga överraskningar från de svenska skattemyndigheterna, räcker det att man iakttar tre ganska enkla regler:

• Regeln om fast driftställe

• Armlängdsprincipen,

• CFC-beskattning.

• Regeln om fast driftställe

Denna regel säger att om ett utländskt bolag har fast driftställe i Sverige, skall deklaration och beskattning ske på i princip samma sätt som när det är fråga om en vanlig, svensk juridisk person. Bedömningen om huruvida bolaget har fast driftställe i Sverige, baseras på hur mycket av det utländska bolagets totala vinst som kan hänföras till verksamhet i Sverige.

Vad som är fast driftställe regleras i inkomstskattelagen 2 kap. 29 §:

”Med fast driftställe för näringsverksamhet avses en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs.

Uttrycket fast driftställe innefattar särskilt

  • plats för företagsledning,

  • filial,

  • kontor,

  • fabrik,

  • verkstad,

  • gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar,

  • byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet, och

  • fastighet som är en lagertillgång i näringsverksamhet.

Om någon är verksam för en näringsverksamhet här i Sverige och har fått och regelmässigt använder fullmakt att ingå avtal för verksamhetens innehavare, anses fast driftställe också finnas här.

Fast driftställe anses däremot inte finnas i Sverige bara därför att någon bedriver affärsverksamhet här genom förmedling av mäklare, kommissionär eller någon annan oberoende representant, om detta ingår i representantens vanliga näringsverksamhet.”

• Armlängdsprincipen

Näringsidkare som står varandra nära har ej rätt att vid en affärstransaktion sinsemellan tillämpa en prissättning som kan leda till att lägre beskattning uppstår för de båda parterna sammantaget.

Marknadsmässig prissättning skall således alltid respekteras vid transaktioner mellan till exempel ett moderbolag i Sverige och ett dotterbolag i ett lågskatteland. Transaktioner som leder till att en del av en koncerns vinst flyttas till lågskattelandet genom att otillbörlig prissättning mellan moderbolag och dotterbolag tillämpas, ska enligt lag underkännas. Regelverket för detta prissättningsproblem är utstakat i OECD:s riktlinjer om ”Transfer Pricing”. I detta sammanhang anförs ”armländsprincipen” eller ”arm’s length principle”. Tanken bakom detta uttryck är att närstående parter som handlar med varandra skall göra detta som om de befann sig på ”arm’s length distance” från varandra trots att de egentligen hör ihop.

Det är alltså olagligt för en svensk företagare att bilda ett utländskt bolag och använda detta till att fakturera det svenska bolaget för att få dess vinst att minska. En faktura måste i princip alltid avspegla en verklig affärshändelse. I annat fall är det fråga om urkundsförfalskning och bokföringsbrott. Om dessutom skatten påverkas genom ett förfarande med falska fakturor, är det fråga om skattebrott.

Regelverket om denna armlängdsprincip återfinnes i inkomstskattelagen 14 kap. 19-20 §§:

”Om resultatet av en näringsverksamhet blir lägre till följd av att villkor avtalats som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare, skall resultatet beräknas till det belopp som det skulle ha uppgått till om sådana villkor inte funnits. Detta gäller dock bara om

  1. den som på grund av avtalsvillkoren får ett högre resultat inte skall beskattas för detta i Sverige enligt bestämmelserna i denna lag eller på grund av ett skatteavtal,

  2. det finns sannolika skäl att anta att det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan parterna, och

  3. det inte av omständigheterna framgår att villkoren kommit till av andra skäl än ekonomisk intressegemenskap.

Ekonomisk intressegemenskap anses föreligga om

  • en näringsidkare, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervakningen av en annan näringsidkares företag eller äger del i detta företags kapital, eller

  • samma personer, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervakningen av de båda företagen eller äger del i dessa företags kapital.”

• CFC-beskattning

CFC är en förkortning av Controlled Foreign Company – en term som kom till i USA i efterdyningarna av kraschen på Wall Street 1929.

CFC-skattereglerna innebär att ägare av bolag i lågskatteländer skall beskattas för dessa bolags vinster i sitt hemland. För amerikanska medborgare räknas som hemland alltid USA. För de flesta medborgare i andra länder, räknas bosättningslandet som hemland. För svenska medborgares del, räcker det inte med att man bara bosätter sig utomlands för att betraktas som utflyttad om man fortfarande har en fast bostad i Sverige. En provisorisk bostad som till exempel en icke vinterbonad sommarstuga brukar dock accepteras av de svenska skattemyndigheterna utan att risken för beskattning i Sverige uppstår.

 

20 bd Rainier III

MC 98 000 MONACO

egf@monaco. mc

EGF

CEO:

Jorgen Falk

Kundansvarig:

Björn Ohlson

Tel: +33 6 89 34 69 89